Flummigaste inlägger ever, here goes...
Det här genustänkandet börjar gå mig på nerverna. Mest för att jag är så totalt mittemellan dessa två tankesätt. Jag är verkligen glad att denna genusdebatt pågår i Sverige och inte så mycket i Finland.
Jag gillar klänningar och kjolar. Min dotter har massor av klänningar, just för att jag tycker om klänningar. Hon kan ju inte själv berätta för mig var hon står i denna diskussion. Så hon kommer att bli klädd i klänningar.
Undrar om jag förstör hennes liv nu?
Sen till på köpet så gillar jag färgen rosa, kan ni tänka er?! Så nu måste stackars barnet gå klädd i rosa också.
Jag skulle kunna tänka mig att klä en pojke i t.ex. en rosa pikeskjorta. Däremot kan jag inte tänka mig att klä en son i kjol. Om han själv vill klä ut sig så är det en annan sak. Jag kommer att klä min dotter i blått. Hon kommer även att få svarta kläder, gula kläder och gröna.
Jag gillar både spetsar och rosa i stil med detta:
Sen gillar jag även dessa:
Rimma har faktiskt denna ;)
Egentligen så tappade jag den röda tråden till detta inlägg…
Men vi är män och kvinnor. Det är vi oavsett vi vill det eller inte. Så har det alltid varit. Förr var det så att kvinnorna stod hemma vid spisen och skötte om barnen medan männen var ute och jagade sabeltandade tigrar. Så är det inte längre. Men kan inte tjejer få ha rosa för det utan att det skall göras ett sånt jädrans nummer av det hela.
Men då jag var liten så älskade jag att klä ut mig. I brudklänningar, till prinsessa, till isdrottning, till flygvärdinna eller sjöjungfru. Jag ville aldrig vara superman, He-man eller Gargamel. Ju mera spetsar, klara färger och rosa, desto bättre. Barbiedockor var mina favoriter, hus skulle byggas åt dessa och dockorna åkte runt i sin rosa bil. Storfavoriten var mitt älskade rosa ponnyslott med en liten drake och ponnyhästar.
Jag lekte även med lego, småbilar och väldigt ofta lekte jag med pojkar. Mina bästa kompisar var oftast pojkar så jag kan tänka mig att jag lekt He-man också någon gång.
Det nya legot som kommit ut på marknaden, lego friends, skulle jag ha gjort mycket för då jag var liten om jag skulle ha fått det. Vissa tycker ju att detta är ett typsikt flicklego och det är det ju, men är det fel? Att det finns ett lego som många tjejer skulle vilja ha?
Nä nu tappade jag den röda tråden igen….
Men….
Jag tycker det är missvisande med folk som döper sina barn till sådana namn så att man inte skall veta om de är flicka eller pojke. Sen då man frågar vilket kön barnet har så svarar föräldrarna det berättar vi inte, det är ett barn. Blir inte barnet själv lite fundersamt där. Vad ÄR jag liksom? Skäms föräldrarna över mig på något sätt?
Så slutsatsen är väl att jag har blivit fostrad i mallen att vara flicka och gilla rosa och nu kommer jag att förstöra allt för min dotter också. Läs detta med ironi ;)
Bäst är väl att erbjuda båda två. Min dotter kommer att få ärva mitt ponnyslott då hon blir större. Vi skall börja köpa Brios tågbana åt henne. Hon kommer att få ärva sin pappas gamla bilar. Hon har en massa gosedjur och andra leksaker. Böcker kommer vi att läsa för henne.
Kanske det blir "människa" av henne i alla fall???
Som ni märker är jag så ute och cyklar att jag funderar om jag ens skall våga tynga på publicera inlägg. Jag börjar här fundera om jag ens fattar vad genustänk betyder.
Nu skall jag ta och leka med den rosa barbapapan med min dotter och glömma det här ;)
