Berny´s och sånt

Dagens lunch intogs vid Bernys. Fisk är aldrig fel.

Astor och jag tog en selfie.

Dagens outfit

Har kännt mig extremt trött idag. Uttråkad fast vi var på lunch på dagen. Barnen somnade i bilen och sov en helt ok stund. Men sen då de vaknade så var Rimma i lite dåligt skick igen och ville inte äta. Astor bara pekar på skåpet och säger Kaka. Så typ 50 gånger idag har jag sagt: Nej, vi tar ingen pepparkaka. Ljugit vita lögner om att pepparkakorna är slut. 

Sen har jag också lyft ner honom från bordet. Städat upp efter att han har fällt en vas med vatten. Tröstat tre gånger då han fått ikea lådan rakt mot fejset…att han inte lär sig?! Blivit lite nerblodad på min vita fleece (vilken annars liksom). 

Om jag försökte göra någonting så hängde en eller båda runt benen och ska i famnen, helst båda på samma gång. Så har inte fått någonting gjort och har egentligen inte haft någon lust att göra någonting heller. Skulle bara velat lägga mig i sängen och sova bort den här dagen. 

Och så funderar man på en massa saker som man borde/vill göra. Pyssla lite påskgrejer med barnen…detta måste lite förberedas och det går inte för de hänger en i byxorna hela tiden och om jag vänder ryggen till så hittar jag åtminstone en av dem på bordet. Det jag borde göra är beställa tid till en fysioterapeut/massör. Hur S V Å R T kan det vara? Att få tummen ur och beställa en tid?! Innerst inne så vet jag väl att jag kommer att få så mycket skäll att jag inte ens vill fara. Det finns inget jag kan försöka förklara som ursäktar att jag låtit mig själv bli så här dålig. Om jag försöker sitta rak i ryggen och tittar mig själv i en spegel då jag tror att jag är rak i ryggen så är det en sorglig syn. 

Började fundera på när jag senast har varit bra i ryggen, känt att den är starkt och att jag har en någorlunda hållning och kom på att det var då jag jobbade på restaurang. Då gick jag (ok halvsprang, det är ett under att jag inte snubblade i mitt förkläde som jag sprang) med rak rygg och bar tunga saker och stod långa dagar. Kommer inte ihåg att jag skulle haft problem med ryggen då. 

Men jag vet ju att det finns inget som jag själv kan göra för att mjuka upp mig. Någon annan måste göra det för min del, det jag måste göra är att upprätthålla det hela. 

Borde ta något av fotona som finns var jag sitter så ihopsjunken som aldrig förr och samtidigt tror att jag sitter helt ok. Förstora det och lägga det på säg kylskåpsdörren, då kanske man skulle orka satsa på sig själv, då man ser hur hemskt det ser ut. 

Nåjaa, klagobloggen…nu skall jag sluta ;)