onsdag 15 februari 2012

Veckan som gick



Rimma åt potatis


Mamma åt grillad lax och halloumi.


Rimma fick två nya Duns klänningar och nya spytrasor. Allt från Ellen och Elvira. Härmed är alla presentkort använda.


Sen hade vi ostkväll med Anna & Jocki



Fröken var glad som bara den.



Mmmmm potatis!

Day 5 Blue Nails (31 day Nail Challenge)




Så var det dags för blåa naglar. Essie -Sag Harbour och Orly Haleys comet (har jag för mig). 

tisdag 14 februari 2012

Bloggtorka?

Nej det är nog inte bloggtorka jag lider av. Har bara haft så mycket annat för mig och kanske inte så mycket att säga.

Rimmas skena åker av om två dagar!!! FATTAR NI?! TVÅ dagar kvar!!!!

Jag skall fixa nya naglar ikväll. Det är ju alla hjärtans dag så jag borde ju göra röda med en massa hjärtan. Men eftersom jag har bestämt att göra listan till slut som jag börjat med så blir det blåa naglar. 

Mamma-barnträff hos mig i morgon. Kräver som tur inte såå mycket förberedelser. Dammsuga, plocka undan det mesta och hämta bullarna. Ja, så lat är jag så jag beställde bullarna men vad man vill ha i dem får man sen bestämma alldeles själv. (hoppas på bildbevis sen ;)

Jaha, vad tror ni om Victorias bebis då? Blir det en Kenneth den första eller Tindra den första? Jag tippar nog på Ingrid jag, precis som Herman Lindqvist. Eller Astrid. 


fredag 10 februari 2012

Spännande


Tänk att vara 4 månader! ALLT är nytt. Här sitter Rimma och tittar ut genom fönstret. Tänk vad häftigt det kan vara!

torsdag 9 februari 2012

Brev och kort

Facebook har förstört det för posten har jag konstaterat i dag. 

Jag har tre stycken stora lådor med vykort och brev. Öppnade en av lådorna för några timmar sedan för att leta efter kort med bilder på apor, katter, hästar, älgar eller får att använda till min sångpåse. Ni vet, ekotänk. Hittade hur mycket bra bilder som helst och sen började jag läsa igenom lite brev. Jag tillhör ju dem som inte kastar bort någonting jag så i lådan hittas brev från bland annat 1990 och 1998. 

Till sist så skrattade jag så, att jag inte riktigt visste om jag grät eller skrattade. Så pass att jag var tvungen att via Facebook skicka meddelande åt två småkusiner i Sweden och tacka för dagens skratt från år 1998. Egentligen så var det en väldigt tragisk situation som jag skrattade åt. Tänk det själv att stå i Cityterminalen med endast 100 kronor och försöka ta ut pengar i "homo"-automater som inte ger någonting. 

Och utöver detta ASGARV så började jag fundera på det där med brev. Hur roligt det var!!! Kommer ni ihåg då man gick omkring och väntade på att få svar av någon? Eller kunde skriva brev som var flera sidor långa om absolut ingenting. 

Jag började helt plötsligt sakna allt det där! Nu skriver man bara in på Facebook vad man gör och så vet alla det. Eller så skickar man ett meddelande per telefon. 

Skall jag börja skriva brev igen? Skicka kort? (Jag skickar nog kort då jag är på semester, men väldigt sällan så där annars) Tåls att funderas på!



Sorg

Det är nog konstigt, fast man vet att det snart kommer att hända, så blir man lika chockad varje gång. Man vet inte vad man skall skriva. Man vet inte vad man skall säga. 


Nu får du vila lugnt i evig frid,
Ditt vackra minne lever i all tid.

onsdag 8 februari 2012

Sista dopgåvorna skaffade

Rimma fick en massa fint i dopgåva. Vissa saker var så fina att vi fick två stycken likadana. Mommo, Koffa och (gammel)moster Tette tänkte lika där och det blev två likadana.


Ett väldigt fint pärlhalsband fick hon, med extra pärlor så man kan göra det större sen då hon växer. Ett namnsmycke med namnet på.

Och så det lilla korset som Rimma fick två av. I samma färg och allt.

Vi var för att byta ut det och hittade ingenting vi ville ha på den traditionella dopgåvesidan så gick omkring i butiken och fann vad vi ville ha istället.


Ett R och en liten jordglob av märekt Argento 925. De är precis likadana som Thomas Sabo men lite billigare. Så nu hamnar Rimma att börja samla på dessa också. Synd va? ;)




Så nu har vi likadana jordglobar.


Detta mycket fina smyckesskrin fick hon också att ha alla sina fina smycken i.

Efter att vi köpt dessa var vi till Nordea och hämtade Rimmas "gris" och satte in dopgåvorna som var i sedelform.
Grisen heter Jalmari och är ingen gris utan en bäver kanske...



Copycat

Härmed gör jag en "Annika" och skall berätta vad jag gjorde igår för ett år sedan!


Vi befann oss i Thailand, sista dagen och var och tittade på den sista solnedgången innan det var dags att åka tillbaka till det smällkalla Finland.



Ah vad jag önskar jag vore där just nu!



måndag 6 februari 2012

Day 4 Green Nails (31 day Nail Challenge)



Gröna naglar som blev lite camouflage inspirerade trots att de inte skulle bli det. Jag skulle visa er en närbild men vår systemkamera tar ju som sagt inga makrbilder utan vår powershot tar dessa bilder men den har minneskortet fullt och borde tömmas i datorn som är där uppe men den är ju en PC så bara att lägga igång den tar ju halva dagen. Seli seli…

Hur som helst, naglarna ser väldigt fina ut då man kollar riktigt nära på dem. Stjärnor och många olika gröna färger.

Nästa gång blir det blåa naglar!

söndag 5 februari 2012

Valdag

Kylan trotsades big time i dag. Rimma och jag gick till vallokalen. Jag tror att jag lite frös ihjäl på väg dit. Det gjorde ont i ansiktet på väg dit och sen så svettades jag på väg hem. Nu sitter jag här inne med brännande kinder. 

Sällan har jag funderat på vem jag skall rösta ännu då jag står i båset. I dag hände det. Skrev ner ett nummer och gick ut nöjd. Blir det den andra så är jag nöjd med det också. Det kan bara bli bra resultat. 




11 dagar kvar med skenan =))

lördag 4 februari 2012

Putous och Melodifestivalen

Skrev ju att jag inte ser på Sveriges tv längre. Som tur finns en massa bloggare därute, annars skulle jag vara totalt ovetande om Melodifestivalen. 
Så efter ett superavsnitt av Putous (ok jag såg inte hela för jag var uppe och nattade Rimma) så balanserar jag finskan med lite svenska.

Magen balanserar jag med fruktsallad och vispgrädde. 


Min favorit "blondin" föll bort idag. :-(

EDIT: Tredje låten på G av Melodifestivalen och nu börjar jag komma ihåg varför jag inte ser på sånt här. Man kan ju säga att de inte riktigt "levererar". Tacka vet jag Loa Falkman och Symfoni. Eller Pontare och Bergmans Stjärnorna.

Månadsklistermärke

Har fått en del frågor om Rimmas månadsstickers som jag har då jag fotar henne. De är alltså inte photoshoppade utan stora klistermärken.







Jag har köpt dessa på etsy.com och där finns otroliga mängder med fina klistermärken. Vissa fraktade över hela världen och dessa som jag köpte kommer från en butik som hette Purple Possom. 

Där finns verkligen något för alla! Tror att jag skall beställa nya sen då Rimma blir äldre med
 13 months -->

Då jag skulle beställa så höll jag på och kollade på olika i flera dagar tills jag sen bestämde mig för just dessa med klara turkosa färger.

Här kommer lite smakprover vad det finns för andra modeller:




Sen så har de även såna här:



Och ett tips för alla (NY)gravida! Dessa skulle jag verkligen ha köpt om jag skulle ha vetat att det fanns medan jag väntade.




Vad man INTE skall göra

I går blev jag snål på kokosbollar. Hade alla ingredienser hemma så jag satte igång. 

Under julen så var ju smöret slut i butiken. Som värsta krigstiden. Så jag köpte ett paket margarin. Ifall jag skulle behöva det till bakning eller så. 

Så igår såg jag paket, oöppnat bredvid smöret och tänkte att det är ju dumt att det där bara är där nu och blir gammalt. Så jag tog margarinet. Jag ANVÄNDE margarinet i kokosbollarna. 

Värsta no-no! Kokosbollarna är nära inpå oätbara. Flottiga och äckliga. Frös ner en del. Som kan användas sen, då det blir krigstid

Vad lärde vi oss av detta?

Köp ALDRIG mer margarin!!!

fredag 3 februari 2012

Småfolk

Besök av småfolk fick vi idag. Emma och Klimpen samt Pia och Matilda har varit här och käkat lunch och hållit oss sällskap. Det är ju inte riktigt så att man kan gå ut i kölden.


Två sötnosar.


Och en tredje sötnos.

Rimma och jag trotsade kölden och gick till postlådan samt två varv runt huset. Det Rimma inte visste var att detta var sättet som jag fick henne att sova på. Nyaste Vauva-lehti fanns i postlådan. Och detta fick mig osökt att tänka på…
Då man talar två språk, så där flytande som jag kan klassas göra, så…det är ju lite jobbigt emellanåt. Man måste köpa tidningar på båda språken, läsa böcker på båda, höra på radio på båda och titta på tv på båda. 

Om jag bara skulle kunna svenska så skulle det räcka att bara titta på tidningshyllornas svenska utbud men nu flaxar blicken över även till den finska sidan. Svenska ÄR ju nog bättre än finska men t.ex. Vauva-lehti har jag tyckt om. Förr var mama en jättebra tidning men för varje nummer jag köper så blir den sämre. Vi Föräldrar däremot har jag börjat tycka om. 

Förr lyssnade jag på svensk musik men i något skede slutade jag lyssna på det och har nu övergått helt och hållet till de finska kanalerna (förutom Radio Vasa då, där kommer det en massa gamla godingar emellanåt). Jag vet inte ens vad som är IN i Sverige för tillfället. Samma hände med tv. Jag tittar bara på finska kanaler och FST. Så jag har ingen aning om vad folk ser på i Sverige. Jag har nog de svenska kanalerna men det blir inte att jag tittar på det. 

Slutsatsen är att jag har blivit förfinskad och det märks även då jag skriver och pratar. Har allt svårare att hitta ord på svenska och slänger in finska ord mest hela tiden. Kanske jag skall börja tvinga mig själv att se på svenska kanaler? Har någon gång försökt att lyssna på t.ex. Radio Vega, men sorry, inte min grej. X3M är det lite samma med, vi hittar liksom inte riktigt varandra.

Nu tappade jag den röda tråden igen. Det gör jag alltid. Det är min grej!


Pling på dörren

En stor vit bil stannade utanför vår dörr. En man hoppade ut och knackade på. Gav ett paket och jag skrev under.


För 15 e postkostnad så är nog ett sånt här paket framfört till dörren värt det.


Båda passade och var underbara!!

torsdag 2 februari 2012

Happy

Läkaren ringde tillbaka idag om MRI svaren och ALLT ser FINT ut! Jaaa, vad glad jag blir!

På grund av att luxationen har upptäckts så sent så ville han att vi skall ha skenan till nästa gång vi skall till sjukhuset dvs. 16.2. Så som det ser ut nu så slipper vi skenan den 16 februari!!! Då skall vi hämta en kaka och fira. Och så skall Rimma få bada, i ett badkar för första gången på två månader. Jaaaa!!!!

Sen har vi varit till rådgivningen och kollade fröken. Allt bra där också, vikten ligger fortfarande på minus. Vi skall börja ge lite potatis så småningom. Hon äter så ofta på natten så jag tror att det skulle vara bra att prova ge mat om hon skulle bli mättare och sova bättre. 

Sen var jag till R-kiosken och hämtade ut hm paketet så nu får jag börja inreda. Tyvärr så hade de skickat fel dynvar så nu får jag skicka tillbaka det och vänta på det nya. Suck! Men just nu så spelar det ingen roll alls. Är så glad över att vi snart får bort skenan så jag kunde inte bry mig mindre om ett dynvar =))

onsdag 1 februari 2012

Sångpåsen och lite nytt till hemmet

Ni dör ju säkert av nyfikenhet hur det går med min sångpåse? 


Hoppe hoppe hare -check. Imse vimse spindel i ny form -check. Sen har jag en massa sånger och ramsor i huvudet och på papper men saknar bilder till dessa så detta kommer att ta ett tag. Så man kan ju säga att det går så där.


Här har vi lite nytt till hemmet. Dynan kommer från Zara home´s barnkollektion, krokarna från Ellos (till Rimmas blivande rum sen någon gång då hon är 15 år) och textgardiner, även de från Ellos. Dessa gardiner skall ersätta våra julgardiner som fortfarande hänger i vardagsrummet. Ville inte lägga upp de turkosa som jag har. Även den turkosa dynan i vardagsrummet skall nog få en ny skepnad i något skede. Eller så får den flytta upp i sovrummet. 

Väntar ännu på ett paket från HM med lite innerkuddar, kuddfodral, förvaringslådor och en sångpåse. Sen får jag börja dekorera här hemma. En ny fåtölj har även hittat sin väg hem till oss. Priset var så bra att vi var tvungna att slå till. För tillfället bor Fatboyen uppe i "råddrummet". 
Lite nytt piggar upp inte sant. 

MRI

9.30 i morse infann vi oss på sjukhuset här i stan. MRI (magnetröntgen) stod på agendan. Rimma hade ätit klockan 05.30 ungefär som hon skulle och efter det varit oäten. 

Vi blev mottagna på barnavdelningen och en snäll sköterska berättade vad som skulle hända under dagen. Rimma var vaken och nöjd trots att hon inte ätit något sen ca 6-tiden. Vi fick klä på henne en fin sjukhusskjorta för det fanns metallknappar på hennes body och det får man inte ha när man gör magnetröntgen.



Klockan 10.30 skulle vi på MRI. Före det skulle vi mata Rimma så att hon blir "dåsig" och somnar. Pessimisten i mig var nog framme redan då jag fick hem brevet var det stod att hon skall somna av bara mjölken. För det första så drack hon ca 50ml och sen ville hon inte ha mer. Hon var inte det minsta trött och det fanns ju så mycket nytt att se på.



Vi gick iväg till MRI med Rimma som ligger i vagnen och slår på sina Pingu figurer så de bara flyger runt i vagnen. Sova, det är liksom inte ens nära det. Vi kommer fram och sköterskan ser på oss och undrar om hon inte fått något lugnande. Nej, det har hon inte. Då säger hon att de oftast ger det åt barnen. Sköterskan som vi har med oss från barnavdelningen säger att hon inte fått något och att hon i så fall måste konsultera en läkare. Rimma ligger klarvaken och babblar och leker med Pingu.

Vi går tillbaka till avdelningen och en läkare ordinerar medicin åt Rimma som skall göra att hon somnar. Det här blandas i en liten mängd mjölk. Det måste smaka så OTROLIGT illa för jag har ALDRIG sett Rimma grina på det där viset förr. Hon bara skakade och spottade ut det. Grinade och vred och vände på sig. Vi försökte med spruta och på det sättet fick vi ner det mesta, men man såg nog att det var så otroligt äckligt. Hon blev så nerklottad så vi fick byta skjorta på henne ;))
Sen väntade vi på att det skulle hända något. Hon fick en "happisaturaatio" mätare på foten så vi skulle se att allt var ok. Efter ett tag somnade hon i min famn, vi flyttade över henne i vagnen och började gå tillbaka till MRI. 



Snabbt blev det Rimmas tur och vi gick in och flyttade över henne på bordet som skulle rullas in i tunneln. Före det skulle vi ta av skenan eftersom den innehåller metall. Vad tror ni händer? Klart att hon vaknar. Jag trodde ju att medicinen skulle hålla henne sovandes lääänge. Nej, hon vaknar och märker att det nu går att sparka och sträcka på benen. Kul!! Så vi försöker äta, sjunga, pajja, krama…nepp! Vi är redan inne i rummet och det går helt enkelt inte. Så de tar en annan patient emellan och vi försöker på alla våra vis att få ungen att sova.

Till sist efter mycket om och men, släckning av lampor, smygande på tå så somnar fröken, i vagnen, då A gungar henne fram och tillbaka. Nu har vi ju redan borta skenan och då det, återigen, blir vår tur så är det bara att flytta över henne på bordet, lägga på hörselskydden och allt det andra som de lägger och in i tunneln. Hon vaknar nog till medan vi förbereder henne men somnar som tur om. 

A går iväg och äter och jag stannar kvar i rummet bredvid och kollar genom fönstret på Rimma som ligger inne i maskinen. Då den läggs igång så hoppar hon till och man ser hur händerna börjar fara av och an och skaka. Jaha, kul, that´s it eller? På något sätt så lyckas hon somna om och alltid emellanåt så ser man hur hennes händer flaxar i luften där inne i maskinen. 

En läkare kommer och kollar att allt ser bra ut med bilderna och några andra sitter och kollar på skärmen på bilderna som kommer. I början var hon vaken så de bilderna blev lite dåliga men sen så sov hon i slutet så de fick bra bilder. 

Vi rulla ut henne och väntade på att hennes läkare X skulle komma och lägga tillbaka skenan. Han var dock på operation och han hade skickat läkare Y istället. Y kom på plats och var mycket trevlig. Vi fick smörja ryggen på Rimma som är alldeles vit och torr pga skenan. Skenan sattes noga tillbaka på plats. Rimma var vaken och bara log och tittade på Y. Inget skrik här inte. 

(Läkare Y tycks vara en lite "bättre" läkare eftersom jag hörde då sköterskorna pratade: Jahaa kunde inte X komma?! Ahaaa *förstjusning i rösten* har han skickat Y??? Sen så hörde jag då en annan sköterska frågade: Var det Y som var och satte skenan? Igen med lite sån där förvåning och woooow i rösten.)


(puh it´s over)

Efter detta åkte vi tillbaka till barnavdelningen och vi fick ju fara direkt eftersom Rimma var vaken. Vi skulle måste vänta tills hon vaknade pga medicinen men hon vaknade ju efter typ 15 minuter första gången.    

Så nu är vi hemma och hon sover. Får se om hennes rytm blivit totalförstörd av den här dagen. Hon sov bara korta snuttar och blev väckt hela tiden. 

Så en sådan story. Allt gick ju väldigt bra men det tog ju sådan faslig tid och jag ber om ursäkt av alla som var i kö efter oss för att ni fick vänta så länge. ;) 

Efterklok som man är så borde vi ha tagit av henne skenan redan på avdelningen och bara flyttat över henne på undersökningsbordet sen. Och gett medicinen genast då vi kom. Som tur så förstod sköterskorna också detta och sa att nästa gång ett barn med höftledsluxation kommer så skall de ge medicinen genast och i mån av möjlighet ta bort skenan tidigare. Så för andra barn så kanske det går enklare nu då de lite vet hur man gör saker och ting lättare.

Vi fick lite klistermärken och bilder åt Rimma för hon hade varit så duktig!